Festival  +  Way Out West

”Ser du vattnet här?”

Killen i kavaj pekar med ett milt berusat finger mot den vegetationsfyllda dammen vid festivalområdets ena kant.

”Här trillade jag i förra året. Den här gången ska jag hålla bättre klass”, ler kavajkillen och ber om en cigg.

Han är en av en klick människor på Way Out West som har ett så kallat VIP-band runt handleden. Strax ska han stå och dansa med samma milt berusade finger i luften tillsammans med resten av gräddan i det avgränsade området. Joel Kinnaman kör ett dj-set senare, ryktas det.

Men medan kändis- och Stureplansklientelet förlustar sig till den svenska filmstjärnas dj-kunskaper pågår något helt annat bara ett stenkast därifrån. En musikfestival som återigen sålt slut. Ett varumärke som stärkts – år efter år. Ett seriöst och professionellt bokningsmaskineri som alltid stuckit ut, aldrig varit blasé. En festival som tar musik på fullaste allvar.

Way Out West svingar ånyo sitt magiska musiktrollspö och ger det nya av det smala, det bästa av det gamla, till de som bryr sig allra hårdast. År 2012 var – givetvis – inget undantag.

“Det var ett tag svårt att släta ut vecken i pannan som bland annat Frank Oceans inställda spelning framkallade.”

Mången rapport om den gångna musikhelgen går, så här dagarna efter, att ta del av på internet. Vilka var bäst, vilka var sämst och vilka åt kött? Tidningen GT svarade på Way Out Wests beslut att köra en helvegetarisk festival med att själva dela ut kött alldeles utanför området. En något oklar aktion mot ett gott syfte, kan tyckas, och reaktionerna lät inte vänta på sig.

Men det var ändå musiken som stod i fokus, som sig bör.

Bon Ivers spelning var elektriskt vacker. Blur var, åtminstone stundtals, helt magiska. I låten “End Of A Century” knorrade Damon Albarn till texten genom att sjunga ”And the mind gets dirty, as you get closer to… fifty!”, och ringade därmed in den nostalgiska tidsandan. Åren som gått, och artisterna som återuppstått. Britpopens återtåg har ingen missat. Jag log stelt åt Suede på Hultsfred 2011, och jag sträckte näven i luften medan The Stone Roses spelade ”Ten Storey Love Song” på samma festival tidigare i år. Men ingen av de spelningarna kommer i närheten av vad Blur gjorde med mig på Way Out West. Inte när det kommer till musikalisk livekvalitet. “Beetlebum”, “Coffee & TV”, “Tender” och – inte minst – “Under The Westway” var gåshudsbra. Ska vi kasta lite mer beröm åt Way Out Wests ovärderliga fingertoppkänsla?

Men finns det ros finns det som bekant ofta lite ris. Band som ställer in är inte helt lätt att förutse, och heller inget en festivalledning kan göra så mycket åt. Men det var ett tag svårt att släta ut vecken i pannan som bland annat Frank Oceans inställda spelning framkallade.

Ute på klubbarna rann svetten, bland annat på Park Lane. Band som Sameblod, Django Django, Love Antell och King Krule rörde upp en kokande kittel. Samtidigt skedde givetvis små musikaliska mirakel på andra håll i Göteborg. Som till exempel på Stora Teatern, där bland annat Glasgows egna sötgubbar i Lightships bjöd på ett av festivalens finaste ögonblick. Med klädsamt lågmält anslag och imponerande musikalisk talang kastade britterna omkull den sorliga publiken med sin gemytliga indiepop. Många av låtarna var hämtade från ett av årets bästa album, Electric Cables.

En del besökare har – precis som tidigare år – påpekat dilemmat med för långa klubbköer. Det är ett problem som är svårt att komma runt, och Way Out West har säkerligen gjort sitt yttersta för att få bättre ruljans. Det är vad det är, och vi kan bara hoppas att det blir ännu bättre nästa år. För festivalbokade klubbspelningar är fantastiska – intima och galet röjiga. Så när King Krule tillslut hängde av sig gitarren klockan 04.12 på söndagsmorgonen kunde jag utpumpad men fruktansvärt belåten därför se tillbaka på en makalös musikhelg. Synd bara att det är 363 dagar kvar till nästa.

BILDER: Way Out West 2012 på Instagram

Dela denna artikel:

"Gilla" oss på Facebook – eller följ oss på Twitter:

Kommentera Avbryt svar

Connect with:

Namn (required)

Mail (will not be published) (required)

Webbplats

Skicka kommentar